Here I stand, at a crossroad and don't know where to go



Jag har nästan gett upp datorn känner jag. Jag uppdaterar nästan aldrig på bloggen, lägger knappt upp bilder på bdb längre och har aldrig lagt upp en bild på facebook om man inte räknar med profilbilden förstås.
Egentligen har jag varit med om en massa roliga saker på senaste tid men eftersom jag bara har en viss antal läsare, dom som faktiskt var med mig och upplevde det jag skulle kunna skriva, så känns det rätt ovärt att skriva något som mina vänner redan vet om.
Skulle jag skriva det jag egentligen ville skulle folk undra vad för människa jag egentligen är. Varför jag håller på och töntar mig för och varför jag är så tråkig. Så jag fortsätter med att skriva om vad jag gjort idag, vilka jag var med och allt annat allmänt som man redan vet. Det enda är att jag skriver ifall jag hade kul eller inte.
Bloggar är till för att man ska skriva sina åsikter, tankar och om sin vardag och liv. Det ska vara en frihet. Men vad är det för frihet om man känner att man inte kan skriva vad som helst? Det är därför jag har en annan anonym blogg dår jag skriver alla mina tankar om allt. Men jag har gjort den så smart så ingen kommer kunna hitta den.
Det är frihet!


Kommentarer
Postat av: Louise

men dumma barn, ge mig den nuuuu


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback